Till innehållet
gamblarenA–Ö
Nyheter

BOS krav på ändrad spellag och riktningskriteriet

Riktningskriteriet

regler · spellagen

Riktningskriteriet avgör i dag om ett onlinespel omfattas av spellagen: lagen gäller onlinespel som riktar sig till den svenska marknaden. Spel som inte riktar sig hit kräver inte svensk licens.

Räkneexempel

En sajt på svenska med kronor och svensk kundtjänst riktar sig tydligt till Sverige och kräver licens. En sajt på engelska med euro har bolag hävdat inte gör det, och det är den gråzonen kriteriet har kritiserats för.

I Sverige: I september 2025 föreslog regeringens utredare (Ds 2025:23) att riktningskriteriet ersätts av ett deltagarkriterium från 1 januari 2027; i oktober 2026 fanns ingen proposition. Källa

Se även: Kanaliseringsgrad · Omsorgsplikt · svensk licens

Den svenska spelmarknaden genomgår förändringar. Artikeln, publicerad i februari 2025, förklarar varför Branschföreningen för Onlinespel (BOS) ville ändra spellagen och vilka konsekvenser det kan få för både konsumenter och spelbolag. Längst ned finns det som hänt sedan dess.

Viktiga punkter

  • BOS vill stänga kryphålet i dagens spellag.
  • Bolag utan svensk licens har kunnat hänvisa till språk och valuta.
  • Regeringen inleder en översyn av lagstiftningen.
  • Förbättrat konsumentskydd är huvudmålet.

Branschföreningen för Onlinespel (BOS) framförde i februari 2025 ett förslag om att ändra spellagen. Ändringen syftar till att stoppa bolag utan licens från att rikta sig mot svenska spelare. Det nuvarande regelverket, som infördes den 1 januari 2019, har enligt BOS tydliga brister. De gör det möjligt för bolagen att kringgå reglerna genom att använda engelska och euro i stället för svenska kronor. Enligt BOS uppskattning sker omkring 25 % av spelandet i Sverige utanför den licensierade marknaden. Spelinspektionens egen uppskattning av kanaliseringsgraden på den konkurrensutsatta marknaden var 85 % för 2024 och 84 % för 2025 (Spelinspektionens rapport om kanaliseringsgraden).

Vad är riktningskriteriet?

Riktningskriteriet innebär att ett onlinespel omfattas av spellagen (2018:1138) om det riktar sig till den svenska marknaden. Lagen gäller spel som tillhandahålls i Sverige, och för onlinespel avgör inriktningen mot den svenska marknaden om lagen gäller. Onlinespel som inte riktar sig till den svenska marknaden faller utanför lagens tillämpningsområde och kräver därför inte svensk licens.

I bedömningen vägs omständigheter som språk, valuta, marknadsföring och kundtjänst in. Bolag har därför kunnat hävda att en sajt på engelska med euro inte riktar sig till Sverige. Det är bolagens argument; ingen enskild omständighet avgör ensam. Det är detta kryphål BOS vill stänga genom en ändring av lagen.

Bakgrund

Spellagen var tänkt att reglera hela spelmarknaden, men bolag utan licens har hittat kryphål. Genom att använda engelska i kommunikationen och euro som valuta kan de undvika vissa krav. Det har skapat en marknad där konsumenterna möter produkter som inte nödvändigtvis uppfyller samma krav på säkerhet och konsumentskydd som hos bolag med svensk licens.

BOS menar att situationen inte bara innebär en risk för konsumenterna utan också snedvrider konkurrensen. Ett av de främsta argumenten är att bolag utan licens har kunnat dra nytta av ett system där de inte behöver följa samma regler som de licensierade företagen. Det har lett till att en betydande andel av spelandet i Sverige sker utanför den reglerade marknaden.

Föreslagna förändringar

BOS ville att spellagens licensplikt ska omfatta allt spel som tillhandahålls svenska spelare, oavsett vilket språk eller vilken valuta som används, och inte bara spel som riktas mot Sverige. Förslaget bygger på det ursprungliga förslaget från Spellicensutredningen, där man ville förhindra bolag från att ta emot svenska spelare utan giltig licens.

De föreslagna förändringarna innefattar några viktiga punkter:

  • Låta licensplikten gälla allt spel som erbjuds svenska spelare.
  • Återinföra det ursprungliga förslaget från Spellicensutredningen.
  • Förhindra bolag från att använda andra språk eller valutor för att kringgå reglerna.

Med åtgärderna hoppas BOS skapa en mer rättvis och säker marknad för alla aktörer.

Regeringens respons

Som svar på branschens oro tog regeringen i februari 2025 initiativ till en översyn av spellagen. Marcus Isgren, ordförande och chef för Allmänna reklamationsnämnden, fick uppdraget att utreda hur lagens tillämpningsområde kan förtydligas och utvidgas. Utredningen skulle särskilt se på riktningskriteriet, som avgör om ett onlinespel kräver svensk licens, och redovisas senast den 17 september 2025.

Niklas Wykman, finansmarknadsminister i februari 2025, sade i samband med beskedet: ”Det här är en av de enskilt viktigaste åtgärderna för en säkrare och sundare spelmarknad.”

Vad betyder det för spelaren?

Debatten handlar om att reglerna ska gälla lika för alla bolag som erbjuder spel till svenska spelare. För dig som spelar är det enklaste att kontrollera att bolaget har svensk licens i Spelinspektionens licensregister. Hos licensierade bolag gäller bland annat insättningsgräns, Spelpaus och skattefria vinster.

Vad har hänt sedan februari 2025?

Sedan februari 2025 har utredningen om riktningskriteriet lett till ett förslag om ändrad lag, nästa steg i tidslinjen för spellagsutredningen. Marcus Isgren lämnade promemorian Spellagens tillämpningsområde (Ds 2025:23) den 17 september 2025; den publicerades den 24 september. Huvudförslaget ersätter riktningskriteriet med ett deltagarkriterium: den avgörande frågan blir om personer i Sverige kan delta i spelet. Enligt förslaget måste ett onlinespelbolag som inte vill omfattas av lagen vidta ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att förhindra deltagande från Sverige.

Promemorian föreslår också att främjandeförbudet ska omfatta betalningslösningar och liknande tjänster, en presumtionsregel för betalningsförmedlare och ett justerat straffansvar. I Spelinspektionens kommentar till förslaget sade generaldirektör Camilla Rosenberg: ”Vi ser positivt på utredarens förslag som stärker våra möjligheter att arbeta mer effektivt mot olicensierat spel.” Regeringen uppger att förslagen ska beredas i Regeringskansliet, men i oktober 2026 fanns ingen proposition i riksdagens dokumentlista. Det föreslagna ikraftträdandet är den 1 januari 2027, men om och när ändringen blir lag är okänt. Deltagarkriteriet är ett förslag, inte gällande rätt.

Frågan är inte ny: redan Ds 2021:29 föreslog ett utvidgat tillämpningsområde. Statskontoret avstyrkte detta i december 2021 och ansåg att tillämpningsområdet i stället borde utvecklas genom praxis. En separat förändring gäller spelskatten och statskassan: skatten hade redan höjts från 18 till 22 % den 1 juli 2024.

Sammanfattning

BOS ville med sitt förslag säkerställa att svenska spelare möter en marknad där samma regler gäller alla bolag. Regeringens utredare föreslog i september 2025 att riktningskriteriet ersätts av ett deltagarkriterium. Om förslaget blir lag är ännu inte avgjort. Fler ord från spellagen och spelbranschen finns i lexikonet på Gamblaren.

Vill du spela live casino hos ett bolag med svensk licens finns till exempel Happy Casino och Lucky Casino.

Vanliga frågor

Vad är riktningskriteriet?

Det är regeln som avgör om ett onlinespel kräver svensk licens: spellagen gäller onlinespel som riktar sig till den svenska marknaden. I bedömningen vägs bland annat språk, valuta och marknadsföring in.

Vad innebar förslaget från BOS?

BOS ville att licensplikten ska gälla allt spel som erbjuds svenska spelare, oavsett språk eller valuta, och inte bara spel som riktas mot Sverige.

Hur stor andel av spelet sker utanför licenssystemet?

BOS uppskattade i februari 2025 omkring 25 %. Spelinspektionen uppskattade kanaliseringsgraden på den konkurrensutsatta marknaden till 85 % för 2024 och 84 % för 2025, alltså 15–16 % utanför.

Vad har regeringen gjort?

Regeringen gav i februari 2025 Marcus Isgren i uppdrag att se över spellagens tillämpningsområde. Han föreslog i september 2025 ett deltagarkriterium (Ds 2025:23). Förslagen bereds i Regeringskansliet; i oktober 2026 fanns ingen proposition.